BITAR AV MAJA

Det är redan helg igen. Det är varmt igen. Det är alltså 26 grader varmt i denna stad. 26 grader i oktober!!! Ja, de flesta jublar ju såklart, men jag går under, dör långsamt, får svårt att andas, svettas som en karl, kan inte koncentrera mig, sover inte, ryggsvett, pannsvett, lårsvett. Jag kan inte ha shorts heller, för INGEN här har shorts, det är tydligen inte för varmt för dem! 

 

Roligheterna är:

1. Jag är ju faktsikt i Frankrike, här finns det ost, vin och utsikt. 

2. Axel har varit här, vi har bestigit berg, ätit mat och ätit mat. 

3. Jag träffar massa fina människor varje dag 

 

Det har varit jättetrevligt att ha Axel här på besök, de första två nätterna sov vi skavfötters i min 70 cm säng, vi dog båda två, Axel hade ryggont och jag svettades ihjäl. Tur vi tycker om varandra. Vi fick låna en madrass sen, TUR! 

 

Vi har bestigit ett berg, mitt mesta bergsbestigande jag har gjort, I HELA MITT LIV! Ingen skulle tro att jag gått upp för detta berg om ni såg det. Jag är ju livrädd för höjder, eller jag är ju lite livrädd för allt egentligen men höjder framför allt. Men jag gjorde det, tack vare Axel som sa åt mig att ta lugna steg och andas normalt. Detta var alltså en stig som gamla gubbar gick på, en helt vanlig, normal ofarlig vandringsled.

 

En annan dag gick vi upp och ned till fin by på ett berg, jag har velat gå till denna by sen jag kom hit och nu gjorde vi äntligen det! Vi gick genom vinodlingar, kohagar och franska bakgårdar. Med en fantastisk utsikt såklart! Jag har verkligen saknat någon att gå på tur med här, så det var himla roligt att Axel kom och följde med!

 

Mat har vi ju ätit också, OST OST OST! Jag har förlikat mig med att jag kommer äta mer än vad jag rör mig här nere och kommer inte avstå ost i första taget! 

 

Nu har ju Axel åkt, vilket är supertråkigt, sen blev jag vrålsjuk efter att han åkte och är fortfarande vrålsjuk. Feber och snor i hela huvudet. och HERREGUD vilken hemlängtan jag får när jag är sjuk, vill ju att någon ska pyssla om mig och komma med varmt thé och kolla hur hög feber jag har... grinade som ett litet barn gjorde jag, sen skärpte jag mig, tog en tablett och somnade! Sen har jag världens gulligaste grannar här som har gått till apoteket åt mig och köpt hem cola och sådana viktiga grejer till en sjukling. 

 

SÅ! Nu äre slut på klagandet!

 

Skola har jag också men det är väldigt, väldigt lite skolarbete om jag jämför med sverige. Denna vecka hade jag bara två dagar i skolan och nästan inga läxor... så jag går faktiskt i skolan, men inte så mycket. Det kommer nog bli värre snart. 

 

 

Första kvällen efter en dundermåltid! Alla mätta och belåtna!